Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (2) Senaste inläggen

Dagens Evenemang Om sajten och ifokus Bilder och videor Finland, allmänt Historia Humor Kultur; musik, film, konst Litteratur Mat och dryck Mumin! Naturen, växter och djur Samhälle och politik Resor, sevärdheter och äventyr Språk Vetenskap och uppfinningar Åland! Övrigt Off Topic
Språk

Konjunktiv i finlandssvenska?

2016-01-19 14:31 #0 av: KPD

I rikssvenskt språkbruk används konjunktiv numera endast dialektalt och bland levande fossil som jag. Dessutom finns några enstaka konjunktiver, som nog kommer att leva kvar. De jag då tänker på är i presens konjunktiv "leve", som i "leve födelsedagsbarnet", samt de som ingår i den kyrkliga välsignelsen, och i imperfekt konjunktiv "vore", som i "det vore bra".

Det är i första hand imperfekt konjunktiv som är någorlunda aktivt fortfarande, när man uttrycker något som tänkt eller önskat, även om de flesta idag använder indikativ. Jämför:

- Det vore bra, om det funnes/fanns järnväg hit.
- Jag bleve/blev glad, om jag vunne/vann på lotten.
- Om du ginge/gick till fots, skulle du nog tycka att det vore/var långt.

Trots att jag inte sällan upplever finlandssvenskt språkbruk som mer konservativt än rikssvenskt har jag aldrig hört någon i Finland bruka konjunktivformer. Har de helt fallit ur bruk i Finland, eller förekommer de dialektalt där också?

Medarbetare på Finland ifokus, Buss & spårvagn ifokus och Tåg ifokus

Anmäl
2016-01-19 14:50 #1 av: Zepp

Du tror inte rikssvensk TV förändrat språkbruket.. moderniserat detta?

Det är väl främst helt isolerade befolkningar utan tillgång till TV/Radio som fortfarande använder gamla språkformer?

För min del så är det fortfarande finnlandssvenskar som talar svenska bäst/tydligast.

Dock så tror jag det i mitt och ofta andra rikssvenskars fall att det handlar om finnlandssvenskar som bott en hel del tid i sverige.. typ Marc Levengood!

Som vi inbillar oss talar ren finlandssvenska?

Från det ena till det andra även i sverige finns en del gamla dialekter.. ofta då gammalsvenska i byggder där man var rätt isolerade.

Kika på det här inslaget och svara på om du känner igen gamla sätt att tala Svenska?

https://www.youtube.com/watch?v=qjSnDHWrd58

Jag är altså lite nyfiken på om gammal svensk lingvistik lever kvar i Österbotten?

Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.

Anmäl
2016-01-19 15:45 #2 av: KPD

#1 Programmet får jag titta på senare.

När det gäller konjunktivernas försvinnande tror jag att det främst hänger samman med att verbets pluralformer föll ur bruk. För starka verb var möstret att finalt -o i imperfekt indikativ pluralis byttes mot -e, och man hade formen för imperfekt konjunktiv.

"Där gingo tre jäntor i solen
på vägen vid Lindane Le,
de svängde, de svepte med kjolen,
de trallade, alla de tre."

De svaga verben hade redan samma form, men när singularformen "gick" kom att ersätta "gingo" i pluralis, för att ta exemplet ovan, föll också konjunktiven "ginge" ur bruk. Det är min teori.

Jag talade trots allt inte om något så unikt, utan om något man hör då och då såväl i radio som i andra sammanhang. Varför rikssvenskt språkbruk skulle haft större inflytande i Finland än t.ex. i Värmland, där jag flera gånger hört konjunktiver användas, förstår jag inte.

Frågan om modern tekniks språkpåverkan är intressant. Själv har jag frågat mig om ladino på sikt kommer att påverkas av spanska, men det är en annan fråga. Nu var jag mest nyfiken på om konjunktiver fortfarande förekommer i någon omfattning i Finland?

Medarbetare på Finland ifokus, Buss & spårvagn ifokus och Tåg ifokus

Anmäl
2016-01-19 15:55 #3 av: KickiG

Jag kan inte påminna mig om att jag skulle ha hört konjunktiv i dialekter någonsin, varken här i södra Finland eller i Österbotten. Annat än i olika ordspråk och uttryck.

Just nu kommer jag bara på: "Om och om ej vägen vore, kossorna i luften fore". Även hört den i formen "Om ej om ej vägen vore, kossorna i luften fore."

Man behöver ingen tv när man har möss.

Medarbetare på Mus iFokus och Finland iFokus

Anmäl
2016-01-19 16:42 #4 av: Magi-cat

#1 Vad är "ren finlandssvenska"? Språkvarianten finlandssvenska utvecklas (och utslätas) precis som dito på andra håll. Men ingen undrar om "ren skånska", "ren östgötska" eller "ren västerbottniska" talas. De dialekterna borde i så fall varit utsatta för ännu större påverkan....

Hjärta"We do exactly what we would do if this Q never existed. If we're going to be damned, let's be damned for who we really are" (Picard)

Anmäl
2016-01-19 16:59 #5 av: Zepp

#4

Det skulle väl i så fall vara Österbottniska.. men jag inser att även det utvecklas.

Och jag har numera förstått att Mark Levengood talar rikssvenska fast med finnlandssvensk brytning.. typ muminska?

För att återgå till konjunktivformerna så känner jag främst till dessa från psalmverser och ordspråk.

De är då talesätt där talaren uttrycker förhoppningar/lämpliga glidningar/syftar på något?

"Det vore" är en förhoppning, "de gingo till" är en omskrivning/gammalt för de gick fast mer obestämt.. lite samma som "de gav sig av till"!

På den tiden gick flertalet till fots antagligen, så det fick står för att förflytta sig?

Numera vill man veta litta mer.. dvs om de gick, åkte bil eller förflyttade sig på annat sätt.. de kanske cyklade eller tog moped?

Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.

Anmäl
2016-01-19 17:20 #6 av: KPD

#5 Imperfekt konjunktiv användes för att ange något som tänkt eller önskvärt. Det användes också förr vid indirekt anföring, t.ex. "Nilsson uppgav det han ej såge bilen". Idag skulle det stå "Nilsson uppgav att han ej såg bilen".

Kanske var jag inte tydlig nog ifråga om "gingo". Förr böjdes verben också i numerus. "Gick" var då endast singularis, medan "gingo" var pluralis. På 1950-talet föll särskilda pluralformer ur bruk. Min poäng var, att det bidrog till att konjunktiverna därför föll ur bruk, då de hade samma böjningsmönster.

Imp. ind. sing. - Imp. ind. plur. - Imp. konj.
gick - gingo - ginge
vann - vunno - vunne
satt - sutto - sutte
bad - bådo - både

Så länge pluralformerna användes aktivt i indikativ, fick man så att säga konjunktivformerna till skänks. Från 1950-talet var man således tvungen att aktivt lära sig dem, om man skulle fortsätta bruka konjunktiver.

Medarbetare på Finland ifokus, Buss & spårvagn ifokus och Tåg ifokus

Anmäl
2016-01-19 17:22 #7 av: Magi-cat

#5 Och jag har numera förstått att Mark Levengood talar rikssvenska fast med finnlandssvensk brytning.. typ muminska?

Man "bryter" inte på finlandssvenska och han talar finlandssvenska.Cool

Muminska finns inte.

Hjärta"We do exactly what we would do if this Q never existed. If we're going to be damned, let's be damned for who we really are" (Picard)

Anmäl
2016-01-19 17:48 #8 av: KPD

#7 Man kan nog tala med en finlandssvensk brytning, trots att man i stort sett talar med en rikssvensk dialekt. Jag har träffat två äldre personer, vilka var födda i Finland men hade bott i stort sett hela livet i Sverige. De hade just en svag finlandssvensk brytning, precis som någon kan ha kvar en värmländsk eller östgötsk brytning efter många år i en annan del av landet.

Medarbetare på Finland ifokus, Buss & spårvagn ifokus och Tåg ifokus

Anmäl
2016-01-19 17:55 #9 av: Magi-cat

#8 Men talar man då om östgötsk "brytning"?

"Du bryter på östgötska, hör jag"

Hjärta"We do exactly what we would do if this Q never existed. If we're going to be damned, let's be damned for who we really are" (Picard)

Anmäl
2016-01-19 17:55 #10 av: Magi-cat

Ursäkta, vi kom visst ifrån konjunktiven lite.Cool

Hjärta"We do exactly what we would do if this Q never existed. If we're going to be damned, let's be damned for who we really are" (Picard)

Anmäl
2016-01-19 18:08 #11 av: Zepp

Muminska är min egen konstruktion.. och någon förklarade för mig att sådär talade de finnlandsvenska i främst helsingfors.. iallafall i bildade kretsar?

Hur som helst ingen tvivlar på att jag kommer från Göteborg.. trots att jag talar rikssvenska flytande.

Och för att återgå till ämnet.. finns det områden som varit/är så isolerade att de behållit gammalt sätt att tala Svenska i Österbotten/andra ställen?

Jämförbart med Överkalixmål och Österdalsmål i Sverige?

För om det handlar om gammalt sätt att tala Svenska så borde de begripa varandra?

Har på känn att jag är mer van att höra just de konjuktiven från finnlandssvenskar?

Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.

Anmäl
2016-01-20 08:29 #12 av: Magi-cat

"11  finns det områden som varit/är så isolerade att de behållit gammalt sätt att tala Svenska i Österbotten/andra ställen?

Nej, så isolerade ställen finns inte. Tänk på att den finlandssvenska befolkningen är ganska liten och bor företrädesvis inom ett smalt område vid kusten.

"Fickor" med bevarade "mål", finns nog att söka på andra sidan Kvarken.

Även de gamla sätten att tala har utvecklats, så nej de förstår inte varandra.

Har på känn att jag är mer van att höra just de konjuktiven från finnlandssvenskar?

Har du något exempel när du hört det? Hur lät det och i vilket sammanhang? Äldre/yngre person som talade?

Intressant med språkfrågor!

(Sedan tänker jag på att dialekterna är på väg att suddas ut. Äldre människor där jag bor (i Sverige) talar helt annorlunda än de yngre. Det finns t.o.m. nyligen utgivna ordböcker i gammdialekt. Ord som användes för inte alls länge sedan lämnar ungdomar helt oförstående.
Om det användes några konjunktiv vet jag inte. Det vore intressant...)

Hjärta"We do exactly what we would do if this Q never existed. If we're going to be damned, let's be damned for who we really are" (Picard)

Anmäl
2016-01-20 23:01 #13 av: Zepp

Här tar Lindström upp Östsvenska.

Och det får en del överraskande förklaringar?

Befolkningen i Österbotten/Norrbotten har utvandrat från mälartrakten och behållit en del gamla talesätt som förr var vanliga kring Mälaren.

Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.

Anmäl
2016-01-21 07:50 #14 av: Magi-cat

Någonstans ifrån har ju folk alltid kommit. (Inte heller Mälartrakten är alltings början.)

Men många ord och uttryck på västra och östra sidan av Bottenhavet är lika. Så klart! Det fanns inte nationsgränser på samma sätt då och folk färdades inte på vägar utan främst på vatten och is.

Hjärta"We do exactly what we would do if this Q never existed. If we're going to be damned, let's be damned for who we really are" (Picard)

Anmäl
2016-01-21 10:52 #15 av: KPD

#13 Det var ett trevligt program; tack för länken!

Medarbetare på Finland ifokus, Buss & spårvagn ifokus och Tåg ifokus

Anmäl
2016-02-20 17:03 #16 av: tarantass

Har inte sett klippet, men när vi talar om utvandring från Mälartrakten ska vi komma ihåg att det (vad jag har inhämtat på andra håll) gäller järnålder och tidig medeltid (då man inte talade samma mälardalska som idag) och att folk från samma trakter samtidigt drog sig uppåt Norrland. (Gammal) norrländska och (gammal) finlandssvenska (generaliserat förstås) lär fortfarande ha åtskilligt gemensamt som aldrig utvecklades i eller har försvunnit från Mälartrakten. "Norrländsk förmjukning" (som i "ta väjjen om kötje" för "ta vägen om köket"), delvis personböjda verb och annat.

(Kan också vara värt att nämna att de som drog över Kvarken tycks ha funnit landet för det mesta folktomt, på tal om moderna föreställningar om "kolonialism".)

Räkna inte med att lyckas diskutera något med någon som inte har upplevt det själv.

Eller med någon som tror att allt gott måste vinnas på någon annans bekostnad.

Anmäl
2016-02-20 17:35 #17 av: Sundaychild

Det var visst i en annan tråd som vi redan avhandlade vad som är riktig finlandssvenska, så det låter jag bli att kommentera nu. Vill bara än en gång påpeka att om man pratar bruten svenska och kommer från Finland så är man troligen ursprungligen finskspråkig. Visst, man kan kanske påstå att min moster, som bott 50 år i Sverige men är ursprunligen finlandssvensk, hon kanske bryter på finlandssvenska när hon talar med mej. Eller så kan jag tycka att hon bryter på rikssvenska. Jag antar att det är något sådant #8 avser.

Vad gäller konjunktiv form så hör man den nog inte i talspråk i Finland. Själv är jag uppvuxen i Österbotten, men har bott både i Helsingfors och i sydvästra Finland, och jag har nog aldrig stött på den annat än i ordspråk. I skriven form existerar den i någon grad, men blir nog allt ovanligare där med. Närmast just "vore, "kunde" o liknande.

HjärtaAmor vincit omnia - Kärleken övervinner allt. Hjärta

Anmäl
2016-02-20 17:48 #18 av: tarantass

"Bryta på" betyder vad jag förstår helt enkelt att ha kvar vissa talvanor (det må vara uttal, syntax, grammatik, ordförråd) från ett annat språk eller en annan dialekt än vad man talar (och som i de flesta fall är ens modersmål). Det må sedan vara engelska eller finska hos en som talar svenska eller åboländska eller göteborgska hos en som talar mälardalsk rikssvenska. En språkvetare skulle väl också kunna säga "tala svenska på engelskt substrat" och så vidare.

Sedan må så vara att det är lättare att lägga märke till när det gäller ett helt främmande språk och när det gäller uttal.

Räkna inte med att lyckas diskutera något med någon som inte har upplevt det själv.

Eller med någon som tror att allt gott måste vinnas på någon annans bekostnad.

Anmäl
2016-02-23 16:47 #19 av: JazzBass

Jag vet inte många som använder ordet "vore" här. Själv använder jag det endast i skrift, men sällan. Oftast blir det en formulering med "skulle" istället, typ: "Det sku(lle) va(ra) bra om det fanns en järnväg mellan Vasa och Åbo" eller till och med "Det sku va va bra om de sku finnas en järnväg mellan Vasa och Åbo". Ordet "skulle" används väldigt flitigt i finlandssvenskan, lite i stil med ordet "nog", men oftast i  kortare form, alltså "sku". I talspråk alltså.

Medarbetare på foto, sång och matlust iFokus

Anmäl
2016-02-23 16:54 #20 av: Sundaychild

Hehe, lite off topic, men jag håller med dej i din önskan. De sku va bra me järnväg mellan Vasa o Åbo. SkrattarSkrattarSkrattar

HjärtaAmor vincit omnia - Kärleken övervinner allt. Hjärta

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.