Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (2) Senaste inläggen

Dagens Evenemang Om sajten och ifokus Bilder och videor Finland, allmänt Historia Humor Kultur; musik, film, konst Litteratur Mat och dryck Mumin! Naturen, växter och djur Samhälle och politik Resor, sevärdheter och äventyr Språk Vetenskap och uppfinningar Åland! Övrigt Off Topic
Språk

HÄN

2014-04-27 23:17 #0 av: ALPHIRA

Jag blir SÅ IRRITERAT på personpronomina HÄN!

Bor i Sverige, har finska som hemmaspråk och prenumererar en finsk tidning där man får läsa människors mer eller mindre sanna historier om sitt liv.

Ofta får man läsa 2-3 sidor innan man får kännedom om det är en kvinna eller en man som skriver om sitt liv eftersom man säger inget där man kan identifiera till könet. Ofta kan det vara viktigt att veta. 

Men inte nog med det. Det värsta är när någon skriver om andra personer och kallar både "hon" och "han" för HÄN.

Ibland får man läsa sida efter sida där Matti och Maija går på vägen och HÄN är ledsen, skrivs det. VEM är det som är ledsen, undrar man...

Vore mycket enklare att även finska språket skulle införa motsvarande "hon" och "han". Så har ju dom flesta europeiska språken fixat det. Allting skulle bli enklare. Och jag skulle slippa irritera mig.

(Jag är en "hon"...)


Anmäl
2014-04-28 08:05 #1 av: Stiw42

Jag är en anhängare utav svenskans "hen" och är nyfiken om i vilka situationer som det är viktigt med att veta kön (då det inte omnämns tidigt i texten)?

En ska inte uppfinna hjulet två gånger så jag hänvisar till den här bloggen om "hen" fördelar (vilket blir i praktiken samma som för finskans "hän")

http://henom.wordpress.com/2012/03/08/det-blir-forvirrande-om-man-inte-vet-konet-pa-folk-som-omtalas/

Anmäl
2014-04-28 08:33 #2 av: Magi-cat

#0 Det låter som om finskan varit föregångare till det nu moderna "hen"! SkämtarOch har anpassat sig till det, intressant!

Jag är också en "hon" och vill benämnas så.

Vid en del tillfällen, som när man  söker jobb, kan det vara av fördel om egenskaperna syns mer än könet, men i allmänhet tror jag det är ett stickspår om man tror att en allmän avveckling av "hon" och "han" skulle göra något för jämlikheten.

Hjärta"We do exactly what we would do if this Q never existed. If we're going to be damned, let's be damned for who we really are" (Picard)

Anmäl
2014-04-28 11:35 #3 av: Farwuq

Jag ogillar starkt "hen" och jag skulle aldrig få för mig att använda det.

Att man säger "hän" på finska beror väl på att språket är uppbyggt på så sätt att man inte har hon, han, den och det?

Funderar

Corruptissima re publica plurimae leges.
Värd för Astrologi iFokus. Medarb. Astronomi, Existens, Filosofi och Finland.

Ge mig snabelat NU!

Anmäl
2014-04-28 17:52 #4 av: KickiG

Han/Hon är hän och den/det är se. 

Alltså, jag känner att jag till 98 % vet om hän syftar på en hon eller en han. Fråga mig inte hur jag vet det. Det kan ju också bero på att jag bara tror att jag vet. Men det sitter kanske på något sätt i ryggraden. I en välskriven text finns det för det mesta någon ledtråd till vilken person hän syftar på.

Jag kan komma på en gång då jag läst en hel artikel utan att bli klok på om det var frågan om en man eller kvinna. Där fanns inga bilder, och inga ledtrådar till kön. Om jag minns rätt handlade det om en afrikansk person, så namnet var totalt okänt för mig och gav inga ledtrådar det heller.

Det finns så mycket andra konstigheter i finskan att jag faktiskt aldrig reflekterat över hän.

Man behöver ingen tv när man har möss.

Medarbetare på Mus iFokus och Finland iFokus

Anmäl
2014-04-28 21:26 #5 av: ALPHIRA

Hej Stiw42 #1

Matti och Maija går på vägen och "hän" är ledsen. "Hän" är ledsen för att "hänen" (hens) far har dött. Det hjälper inte att "hän" får ärva en stor förmögenhet.

"Hänen" (hens) tankar går till barndomen och sen blir dessa minnen två sidor långa utan någon vink om det handlar om en tjej eller en kille. Det är hela tiden "hänen" (hens) bror eller syster som hen berättar om. 

VISST är det viktigt att veta om man berättar om en man eller kvinna i en längre story. -Läsaren måste så att säga slippa anstränga sig, undra hela tiden och göra egna konstruktioner i huvudet. Läsupplevelsen blir mer verklig eller konkret när man känner till könet. -En story kan upplevas helt olika beroende på om det är en man eller kvinna som går igenom händelserna i berättelsen. 

Annars tycket jag att svenskans "hen" är mycket användbar OM KÖNET ÄR OKÄNT. Det är helt annan sak och fyller sin funktion mycket bra..

Anmäl
2014-04-28 21:29 #6 av: Magi-cat

Man borde kunna skriva så man ändå vet vems far som har dött?

Hjärta"We do exactly what we would do if this Q never existed. If we're going to be damned, let's be damned for who we really are" (Picard)

Anmäl
2014-05-01 18:44 #7 av: KickiG

#5 Jag hade faktiskt inte skrivit texten så, för i detta fall så kan man faktiskt inte med säkerhet säga vems far dött. Jag hade själv skrivit "Matti och Maja går längs vägen. Maja är ledsen eftersom hennes far dött." Hade skrivit så oberoende av om jag skrev på finska, svenska eller engelska.

Eftersom finska språket är uppbyggt på ett neutralt hän, så är det även inbyggt i det att man skall veta vem hän syftar på. Jag försöker komma på exempel, men det står stilla i hjärnan just nu...

Man behöver ingen tv när man har möss.

Medarbetare på Mus iFokus och Finland iFokus

Anmäl
2014-05-03 22:46 #8 av: cirrun

Jag som  har läst mycket  finska texter har aldrig behövt bli irriterad över att inte veta om det är han eller hon man pratar om, - men kan beror på att just den typen av texter är sällsynta eller att författaren inte tyckte att det skulle vara viktigt för berättelsen Funderar i det skedet.  

Anmäl
2014-05-04 08:26 #9 av: T-Johan

Det råder ett "missbruk" av könsneutrala uttryck typ hen. Om man rättar en uppsats med mycket könsneutrala uttryck säger det mer om den som skrev texten. De drar ner betyget. Om skribenten valt andra ord för personen, "tjuven besökte vår sommar stuga", i stället för "hen besökte vår sommarstuga", är det ett + vid betygssättning. Att "tjuv" är maskulint är ingen nackdel. För många människor är det viktigt att inför andra markera att dom vill vara könsneutrala. Men det är inte "jämnlikhet per automatik". För andra är jämnlikhet en del av vår värdegrund. Och då är det naturligt att vi är av två kön, med ändå lika. Använd hän, hen, men gör det med god smak och finess. Gör ett experiment; prova att läsa Pippilångstrump och ersätt Pippi med ordet hen/hän. Pippi som person försvinner, och skulle kunna vara Stalin eller vem som helst. Alltså en person som är dokumenterad. Men det skulle inte kunna vara just Pippi själv. Därför att det är just hon som beskrivs i skildringen.

Anmäl
2014-05-04 08:34 #10 av: Magi-cat

#9 För andra är jämnlikhet en del av vår värdegrund. Och då är det naturligt att vi är av två kön, med ändå lika.

Tummen upp

Hjärta"We do exactly what we would do if this Q never existed. If we're going to be damned, let's be damned for who we really are" (Picard)

Anmäl
2014-05-04 12:24 #11 av: KickiG

#9 Jag vet inte om jag missförstår dig, men finskans "hän" går inte att helt jämföra med svenskans "hen". Det finns inget alternativ på finska, i tredje person singular finns bara "hän" och inte hon/han som i svenskan och he/she som i engelskan.

Och för att lite spåra ur, så finns det undersökningar som tyder på att "hän" inte är så könsneutralt som många vid första tanken tror. Vilket får mig att luta åt att bara/om "hen" blir vanligare i bruk så sker det lika där. Mila Engberg har gjort en undersökning 2011 där hon kom fram till att i en könsneutralt skriven text så ansåg majoriteten av läsarna att "hän" var en man. Då gymnasie-elever skulle översätta meningar från finska till engelska översatte de oftast "hän" till "he". Så trots att det vid första anblicken är väldigt könsneutralt, är det inte det i verkligheten.

Man behöver ingen tv när man har möss.

Medarbetare på Mus iFokus och Finland iFokus

Anmäl
2014-05-04 12:28 #12 av: KickiG

#0 Och så har jag fortsatt att grubbla på hur jag vet vem man syftar på i en text med flera personer. Och det är fortfarande upp till den som skriver texten att göra det tydligt, hur jag än vänder och vrider på det. Tänk dig en text som handlar om t ex två kvinnor. I finskan måste man göra lika som man gör på svenska om man berättar om Anna och Kajsa som promenerar längs en väg, och en av dem är ledsen för att pappan har dött. För att texten ska bli klar på svenska så måste man någonstans specificera vilken av kvinnorna det är. 

Man behöver ingen tv när man har möss.

Medarbetare på Mus iFokus och Finland iFokus

Anmäl
2014-05-04 14:24 #13 av: T-Johan

#11

Jo det kan vist vara så att jag inte har den exakta innebörden av det finska ordet "hän".

Personligen skulle jag vilja se det svenska ordet "hen", stavas med "ä", "hän". Det är vackrare!

Men tyvärr är den stavningen redan upptagen.

Anmäl
2014-05-04 18:43 #14 av: KickiG

#13 År 1926 föreslog Ernst Lampén som var språklärare och journalist att man skulle införa i finska språket ett till personligt pronomina. Hän skulle vara maskulint och hen feminint. 

Intressant att det är samma ord som spökar i båda länderna, men med helt olika syften.

Man behöver ingen tv när man har möss.

Medarbetare på Mus iFokus och Finland iFokus

Anmäl
2014-05-04 18:47 #15 av: Tapani

För mig är det bara trams att med "hen" försöka skapa någon slags könsneutralitet. De som vill avskaffa hon och han borde som konsekvens fundera på att använda könsneutrala namn också, som Karl-Astrid, Anders Elisabet, Maj-Björn eller helt enkelt bara ge barnen namnet Hen. Varför blir det vanligare att ta reda på barnets kön redan i fosterstadiet - det ju en hen som ligger där i magen. Att inte göra det är väl det mest könsneutrala/jämlika man kan företa sig. 


Anmäl
2014-05-04 20:33 #16 av: T-Johan

Karl-Maria är ett manligt namn och det finns några stycke Karl-Maria framförallt i Spanien.

Detta att föräldrar försöker vara absolut könsneutrala mot sina barn, tror jag är en lika stor bluff som hippi-kulturen.
Men det är bara vad jag tror.
I den intellektuella värdeden, student kretsar har det alltid varit olika "strömningar", än hit och än dit. Mycket är "mode tänk".
Det ingår i studetlivet att lära sig tänka och diskutera köns-neutralt.

Anmäl
2014-05-13 09:31 #17 av: [MrDiabolic]

#15 Haha, just Karl-Astrid kallade jag mig på en chatt för länge sedan. Men jag slutade med det, för kåta karlar trodde jag var ett par, Karl och Astrid, som chattade tillsammans, och jag fick då ofta frågan om "vi" sökte något.

Anmäl
2014-05-15 10:18 #18 av: JazzBass

Min uppfattning är att om man inte uppfattar vad man syftar på med finska "hän", läser man en dåligt skriven text. Det måste framgå innan ordet används vem man syftar på. Kort och gott.

Jag är svenskspråkig (finlandssvensk) men talar hyfsat flytande finska, och har aldrig uppfattat nåt problem med finska "hän", finns bara fördelar med det enligt mig.

Dock är jag ingen större anhängare av det konstruerade ordet "hen" i svenskan. Jag erkänner att det finns gånger då det är praktiskt, alltså då könet är okänt, men det kommer nog ta nåt decennium innan jag börjar använda mig av det istället för att skriva "h*n", "han/hon", eller "han eller hon"...

Medarbetare på foto, sång och matlust iFokus

Anmäl
2014-05-17 19:21 #19 av: Thrse

Jag blir jätte störd på att finskan inte har skilda ord för tex moster ,faster , mormor, farmor..
Moster/faster=Täti
Mormor/Farmor=Isoäiti eller Mummo.
När min pojkvän pratar om sin släkt så måste jag hela tiden fråga vem han menar medan det lätt framgår i svenskan ifall man pratar om mammas syster eller pappas syster.. 

Anmäl
2014-05-17 19:24 #20 av: Magi-cat

Ungefär som engelskan: grandmother, grandfather....

Fast det låter så gulligt med täti coh mummo tycker jag! 

Hjärta"We do exactly what we would do if this Q never existed. If we're going to be damned, let's be damned for who we really are" (Picard)

Anmäl
2014-05-17 19:29 #21 av: Farwuq

Varför importerar inte finska de svenska orden, farmor, mormor etc.?

Funderar

Corruptissima re publica plurimae leges.
Värd för Astrologi iFokus. Medarb. Astronomi, Existens, Filosofi och Finland.

Ge mig snabelat NU!

Anmäl
2014-05-17 19:37 #22 av: T-Johan

Tusan vad sugen man blir på att lära sig finska. Jag har så många att prata med som kan finska.

Anmäl
2014-05-17 19:50 #23 av: [MrDiabolic]

#19, #20 På engelska kan man, om distinktionen är viktig, säga t.ex. maternal grandfather = morfar eller paternal grandmother = farmor. Går det inte att göra något liknande på finska?

Jag kan bara lösryckta fraser och ord på finska. Min mamma kommer från en svenskätt och jag är född i Sverige, så det har aldrig blivit av för mig att lära mig finska, även om jag känner en stark dragning till det.

Anmäl
2014-05-17 21:02 #24 av: cirrun

Nyansrikt, vackert språk som tyvärr aldrig kommer att göra större landvinningar över nationsgränser, till sist kanske den kommer att försvinna LiparGråter  

Anmäl
2014-05-17 22:34 #25 av: KickiG

#23 Jo, man kan precisera med "äitini isä" = min mammas far, eller "isoisä äitini puolella" = morfar på min mammas sida (vilket låter helknäppt på svenska...) På engelska skulle det bli "grandfather on my mothers side". Inom familjerna har man olika benämningar på sina mor-och farföräldrar. Isoisä och isoäiti är de korrekta benämningarna på mor-/farfar och mor-/farmor. I vardagligt tal kan man säga ukki eller vaari om mor-/farfar och mummo eller mummi om mor-/farmor. Eftersom mor och far heter äiti och isä, så säger endel mamma och pappa om mor-/farföräldrarna. 

Man behöver ingen tv när man har möss.

Medarbetare på Mus iFokus och Finland iFokus

Anmäl
2014-05-20 19:28 #26 av: Terra Australis

Jag använder inte "hen" och tänker inte börja med det heller.


Anmäl
2015-03-02 16:52 #27 av: tarantass

Det är eller har till nyligen varit många fler än de finsktalande som inte har angett kön i tredje person*. Det tänker man kanske inte på som svensk.

På bland annat polska, ungerska, spanska, italienska, rumänska –och finska – räcker det (ofta) med verbformerna för att avgöra vilken person det är, och därför sätter man inte (alltid) ut pronomen. Men verbformen anger inte könet, så det får man då sluta sig till av sammanhanget. Exempel nedan, från spanskans olika former för "sjunger".

------------

* Första person = jag, vi (canto, cantamos)

Andra person = du, ni (cantas, cantáis)

Tredje person = han/hon/hen/den/det, de (canta, cantan)

Räkna inte med att lyckas diskutera något med någon som inte har upplevt det själv.

Eller med någon som tror att allt gott måste vinnas på någon annans bekostnad.

Anmäl
2015-03-02 17:10 #28 av: tarantass

#0 och #5: man får ju samma problem på svenska om berättelsen handlar om två personer av samma kön. (Ber om ursäkt om jag har förbisett någon som har påpekat det.) Så, som andra har skrivit, det handlar i vilket fall som helst om att författaren måste förebygga misstag. Och om att läsaren måste uppmärksamma de vinkarna. Man får inte underskatta läsekonstens betydelse heller.

Räkna inte med att lyckas diskutera något med någon som inte har upplevt det själv.

Eller med någon som tror att allt gott måste vinnas på någon annans bekostnad.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.