Litteratur

Arto Paasilinna, folkkär författare

2013-09-14 11:56 #0 av: Anonym

Arto Paasilinna är nog en av Finlands mest välkända författare. Han har skrivit ett fyrtiotal böcker och finns översatt till ett tiotal språk.

Paasilinna föddes 1942 i Kittilä, den ort i norra Finland dit familjen kom som krigsflyktingar.

Redan tidigt visade Arto fallenhet för att skriva; han startade tidningar och skickade bidrag till barnspalter. Men han fick också slita hårt i bl.a. skogsbruket.

I 20-årsåldern skickade han in sin första roman till ett förlag. Det blev dock inget av med den utgivningen, eftersom förlaget ville ändra för mycket i utkastet och Arto brände det.

Sedan dess har det gått bättre. Hans första bok hette  "Karhunkaataja Ikä-Alpi" (ej översatt till svenska) och han slog igenom på allvar 1975 med Harens år, en bok som även blivit film. Den kom ut på svenska så sent som 1992!

Det var sedan, i 50-årsåldern, som han fick sitt verkliga erkännande som författare och han har vunnit flera priser.

Vad är det för speciellt med Paasilinnas författarskap som gör honom uppskattad och populär, med stora upplagor och många utlån på biblioteken? Jag tror det är den folkliga humorn, igenkännandet med den där glidningen över till skrönor som berättas i bastun och som bara blir bättre (eller värre) efter ett par öl. Den lätt antydda samhällskritiken, främlingskänslan mot fjärmandet från naturen och det äkta, det genuina. Inte sällan finner man en lätt touch av "naturreligion", som i Harens år. Och så den något burleska men oemotståndliga humorn...Att kunna skratta å allt, sig själv, det absurda ....

Själv gapskrattar jag! 

källor: http://www.artopaasilinna.se/

http://sv.wikipedia.org/wiki/Arto_Paasilinna

Anmäl
2013-09-14 11:57 #1 av: Magi-cat

1997 fick Paasilinna en hjärnblödning och kommer med all sannolikhet inte att skriva fler böcker.

http://www.artopaasilinna.se/

Många är ännu inte översatta till svenska, men kommer att bli det och ges ut här i Sverige.

Hjärta"We do exactly what we would do if this Q never existed. If we're going to be damned, let's be damned for who we really are" (Picard)

Anmäl
2013-09-15 07:38 #2 av: Magi-cat

Har ni läst något av Paasilinna och har någon favorit?

(Jag lyckades tydligen bli anonym, men det var jag som skrev #0 Glad)

Hjärta"We do exactly what we would do if this Q never existed. If we're going to be damned, let's be damned for who we really are" (Picard)

Anmäl
2013-09-15 18:28 #3 av: [lucke]


Ja, har läst flera av hans böcker. Den första jag läste var Harens År. Har nog ingen favorit direkt.

Tack för intressant läsning om PaasilinnaTummen upp

Anmäl
2014-09-11 11:51 #4 av: Magi-cat

Förra året utkom på svenska: "Volotinens första fru och annat gammalt."

Jag har inte läst den ännu, men den verkar vara i samma stil som de andra, dvs bra.Glad

Hjärta"We do exactly what we would do if this Q never existed. If we're going to be damned, let's be damned for who we really are" (Picard)

Anmäl
2014-09-11 12:07 #5 av: Magi-cat

I somras läste jag en annan av Paasilinnas böcker: "Kollektivt självmord".

Det berör ett tungt ämne som man har svårt att förstå att det ens går att komma på tanken att göra en underhållande bok om, nämligen självmord. Paasilinna klarar den där balansgången i skildringen av personerna och händelserna så det inte blir att man skämtar bort tragik.

Det börjar med två män som bestämt sig för att ta sina liv. Den utvalda platsen är en gammal lada. De träffas och bestämmer sig för att slutet lika gärna kan vänta, tar sig till den ena mannens sommarstuga och pratar, pratar, pratar, fiskar, bastar, äter och dricker. Så kommer de på idén att det måste vara fler där ute som tänkt förkorta sina liv och varför inte samla ihop dem i en buss och göra gemensam sak? 

Sagt och gjort. Den bisarra bussresan går genom Sverige,  över till Norge, till Österrike (man kan ju lika gärna se sig om när man ändå är i farten!) till Portugal...Under tiden vävs band mellan passagerarna, de pratar, tröstar, roar sig, bastar, dricker, fiskar, hugger ved, lägger in mujkor och alla kan bidra med något, om inte annat författa fina brev på skrivmaskin.

Paasilinna dömer inte någon. Alla har sina historier, sina liv, inte alltid på rätt sida av lagen heller. Men alla blir sedda som den de är. Och livet har trots allt mycket att ge. (En replik boken är att det inte borde vara möjligt att begå självmord i ett land som har bastu!) Och döden kommer ändå, så varför söka upp den?

Om han häcklar något (på ett saktmodigt vis) så är det byråkrati och institutioner. Typ hemliga polisen har också en liten roll i förföljandet av den mystiska bussen. En grupp samlas varje vecka för att gå igenom senaste nytt om bussens förehavanden, äter en god middag med dryck till, givetvis på någon annans bekostnad. Så vitt känt träffas de ännu varje vecka....

Det slutar bra, sällskapet upplöses, folk gifter sig och barn föds och livet går vidare, så där som det gör i alla goda sagor. Det finns ju bastu! Och mujkor....Livet har mycket att ge!

En bok med värme, trots allt...

Hjärta"We do exactly what we would do if this Q never existed. If we're going to be damned, let's be damned for who we really are" (Picard)

Anmäl
2014-09-12 03:04 #6 av: NeferNefer

Jag har läst ett par tre böcker av honom, men tyckte det var hemskt trist att de manliga figurerna har särpräglade karaktärer, medan alla kvinnor i stort sett är kopior av varandra. Så honom försöker jag mig nog inte på igen.

"All tid måste förflyta i sin egen takt. Ibland dricker man kaffe. Ibland dricker man kaffe inte." (Mikael Niemi)

Anmäl