Annons:
Etiketthumor
Läst 5499 ggr
ALPHIRA
7/10/13, 2:20 AM

Ord mot ord

Och så var det en finsk kille på Centralstationens Pub för länge sedan som beställde TVÅ öl ät sig själv. Och två öl igen och igen.

Till sist frågar servitören: "Varför beställer du varje gång två öl fast du sitter själv?"

"Därför att jag vet inte om det heter EN öl eller ETT öl."

En annan historia: Hade sämre kunskap i svenska språket då än jag har idag. Ett stall är ju en bostad för en häst. Och ett garage är ett ställe där ibland en bil kan få plats.

I finska språket är ett stall TALLI, dvs autotalli. I Finland har man bilen i STALLET om man har tur.

På jobbet här i Sverige hade jag vid något tillfälle nämnt att jag har ett stall på gården.

 Det gick flera månader när arbetskompisen frågar: "Hur mår hästen?"

"Vilken häst??!!"

Annons:
Magi-cat
7/10/13, 2:42 PM
#1

Haha, tack ALPHIRA för de roliga exemplen!😃

Kanske fler som har exempel på roligheter som kan uppstå i språken?


"Freden måste komma först. Gör den inte det, min vän, kommer inget efter den."
💓 Sajtvärd på Fenomen, Hjärnan, Kulturtant, Oförklarade fenomen

[Memento Mori]
7/10/13, 6:44 PM
#2

Haha, men då kan väl jag dela med mig av en liknande händelse. 

Var över i Finland och skulle träffa mig dåvarande sambos farmor och farfar som varken kunde svenska eller särskilt mycket engelska. Så började de tala om deras son (sambons pappa) och jag tänkte passa på att "glänsa med mina språkkunskaper" och säga "Tapaan hänet myöhemmin" (jag ska träffa honom sen) men tyvärr så uttalade jag det fel så de tolkade "tapaan" som "tapan" vilket tydligen betyder "döda". Turligt nog så ser jag inte ut som någon som går runt och dödar folk så de skrattade snarare än ta mig på allvar. 😉

Farwuq
7/10/13, 6:52 PM
#3

😃

Värd: för Astrologi. Medis: för Astronomi, Filosofi & Finland

Magi-cat
7/10/13, 6:54 PM
#4

haha, alltid bra med ett fredligt utseende! 😃

Och - folk i Finland brukar nog vara väldigt överseende när man rådbråkar deras tungomål…! 😎


"Freden måste komma först. Gör den inte det, min vän, kommer inget efter den."
💓 Sajtvärd på Fenomen, Hjärnan, Kulturtant, Oförklarade fenomen

[Memento Mori]
7/10/13, 7:07 PM
#5

Ja tur är väl det annars hade jag legat illa till, hota deras barn sådär! Skrattar 

Dessutom så upplever jag att de flesta finländare uppskattar de faktum att man åtminstone försöker, hur tokigt det än kan bli.

ALPHIRA
7/10/13, 10:46 PM
#6

Hej Memento Mori.

I Finland säger man ju: "Hauska tappa vanha tuttu!" (Roligt att döda en gammal bekant)

Dvs "Roligt att träffa en gammal bekant!"

Ja, det är inte så lätt varje gång.

Annons:
[Memento Mori]
7/11/13, 12:09 AM
#7

Moi Alphira. 

Intressant, det visste jag inte. Finns det någon/vet du om någon "förklaring" varför man säger så eller är det som "med skägget i brevlådan" att ingen riktigt vet vart uttrycket kommer ifrån? (Eller är det bara på svenska som det låter konstigt?) 🙂

ALPHIRA
7/11/13, 3:58 PM
#8

"Hauska tappa vanha tuttu!" kan man bara säga till en vän som man vet har humor och tål grovspråk.

Jag vet inte varifrån detta kommer men jag tror det kan bara vara att man härmar dom svensktalande som ibland inte uttalar finska ord helt korrekt.

Bjornen
7/11/13, 4:46 PM
#9

Det kan lätt bli förväxlingar med lokal dialekt med finska i områden med svedjefinsk befolkning. Vi har ju ôrmilâ = skogsödla. Jag pratade om ôrmilâ men kanske lite försvenskning till ormila och någon i vår svedjefinska forskargrupp uttalade ordet med finskt uttal. Även en av våra deltagare med doktorshatt har förväxlat en hel del platsnamn som skulle ha haft finskt ursprung, när det i verkligheten är av lokal dialekt exempelvis gallko-udden (gallko= älgko utan kalv). Äldre finska namn har förvanskats eller är från början nu okända savolaxiska ord.

Bjornen
7/11/13, 4:49 PM
#10

Vi har också Hootaheiti (stavning är inte korrekt), som i äldre tid ska ha betytt bortom svedjan (svedjan var normalt långt från gården). Belagt i Orsa finnmark från 1700-talet.

Moderna språkvetare anser ju att det skulle betyda bortom Haiti.

Ians
7/13/13, 1:00 PM
ALPHIRA
7/13/13, 10:19 PM
#12

Bjornen. Vi bara väntar på doktorsavhandlingen.

Tapani
7/23/13, 8:57 AM
#13

Språkliga klurigheter - här ett exempel i form av en slags vits: Finska uttal är verkligen inte lätt, men för en finländare med gamla ”tvångssvenskan” var det inte heller lätt när han fick frågan om han kunde säga en svensk stad som börjar med S. Han funderade en bra stund och sa till slut: ”De kan int vara Tockholm o int e de Trengnääs, --- De måste vara Sööping” (Köping).

Annons:
Magi-cat
7/23/13, 8:58 AM
#14

#13 Lite gulligt det där! Inte är det lätt med uttal!🙂


"Freden måste komma först. Gör den inte det, min vän, kommer inget efter den."
💓 Sajtvärd på Fenomen, Hjärnan, Kulturtant, Oförklarade fenomen

Ians
7/23/13, 9:01 AM
#15

#13…….hahahahahaha😂

ALPHIRA
7/25/13, 11:31 AM
#16

#13 Tapani 😃

Och jag blir så irriterad av att finländare har så svårt med bokstaven B. Slutade lyssna på Radio Dalarnas finska sändningar dels därför att dom (reportrarna) stup i kvarten sägen Porlänge! Och ampulans. Usch!

(Ratio Talarna…fattas bara…)

Magi-cat
7/26/13, 9:09 AM
#17

#16 Men inte gör det något? Då hör man ju att det är en äkta finländare som lärt sig språket! 👍🙂


"Freden måste komma först. Gör den inte det, min vän, kommer inget efter den."
💓 Sajtvärd på Fenomen, Hjärnan, Kulturtant, Oförklarade fenomen

Tapani
9/6/13, 8:42 AM
#18

Jag har en vän - också Finlandsfödd - som varit bosatt i Östergötland från sena tonåren och talar därför svenska vanligtvis. Men hon har kvar sitt modersmål, som hon använder mera sällan. Det händer lite då-och-då att hon fråga om något ord (oftast i korsord) stavas med p eller b. Jag hittar också korsord där hon kört fast just för att b har blivit p. Jag kan ibland höra när hon säger ordet betala att det nästan låter som petala. 

Ljudmässigt kan det för en svensk vara svårt att höra skillnad på k och g. Det har visst med ansatsen i uttalet av bokstaven att göra. I finska uttalas k med mjukare ansats, därför kan i svenska öron ordet kello låta som gello. Finska uttal av ord som börjar med gr - ex grilli - kan i svenska öron låta som krilli.Omvänt kan svenska g-ord bli till finska k-ord. I min släktforskning hittade jag ett kul exempel på det: gästgiveri har på finska blivit kestikievari.

I min finsk-svenska ordbok är f.ö. finska g-ord inte många - högst 100 st.

Jag tycker det är intressant att känna till sådan små språkliga skillnader.

Magi-cat
9/6/13, 8:55 AM
#19

#18 Intressant! 

Tänk vad en liten förändring av ett språkljud kan göra! "Kestikievari" 🙂

Man kan se det på vägskyltar också, att tidigare svenska orter blivit förfinskade: "Riispyy" måste väl ha varit Risby?


"Freden måste komma först. Gör den inte det, min vän, kommer inget efter den."
💓 Sajtvärd på Fenomen, Hjärnan, Kulturtant, Oförklarade fenomen

Farwuq
9/6/13, 9:19 AM
#20

👍

Värd: för Astrologi. Medis: för Astronomi, Filosofi & Finland

Annons:
Tapani
9/6/13, 12:27 PM
#21

Ett ortnamn med liknande finsk översättning är Nykarleby som på finska heter Uusikaarlepyy. 

Jag är något osäker men jag tror att min mamma sa kahveli om gaffel istf haarukka. Det svenska ordet och sjötermen gaffelsegel blir på finska kahvelipurje.

ALPHIRA
9/6/13, 6:32 PM
#22

Tapani, min pappa sa "kahveli!. Mamma sa "porstua", förstuga.

Handduk var "hantuuki" istället för pyyheliina.

Känner några finländare som har svårt att uttala "gr".

Då blir greven plötsligt räven etc.

Lika så med "tr". Trappa kan bli "rappa".

Tapani
9/9/13, 1:24 AM
#23

#22 Inte förvånande: jag tror att det finns många gamla svenska ord som i vissa områden kan leva kvar som i de intressanta exemplen du ger. Var bor/bodde dina föräldrar?

Dubbla konsonanter i inledning av svenska ord faller ofta första konsonanten bort när ordet blir finskt. Ett av de tydligaste exemplen är Stockholm som blir Tukholma. Det finska ordet för kanon = tykki kommer från det gamla svenska ordet stycke = eldvapen/kanoner som tillverkades på Åkers styckebruk, som var ett kanongjuteri. Namn som Kristina blev Ristiina, Greta >Reeta, Krister >Risto, trappa >rappu osv. Det finns många ord som bekräftar detta.  🙂

Bjornen
9/9/13, 7:17 AM
#24

Det är vanligt i mina hemtrakter attman översätter svenskan till finskan som i Svartnäs (30 km från mitt hem). Dit kom svedjefinnar i slutet av 1500-talet (första belägget juni 1599, när en Henrik Finne hade fått sitt torp förstört och den skulle byggas upp igen av en som satt i nämnden och dömde sig själv att bygga upp det igen) och början av 1600-talet. 

Ett ställe som ursprungligen hade gårdsnamnet Fiskars (en från Rog inflyttad till bruket hade gårdsnamnet med sig och ursprunget var endera en sysselsättning eller soldatnamn), förfinskades till Piiskars. Många har försökt hitta det finska ursprunget, men ett sådant finns inte. Torpets ägarskap har ganska krokiga vägar från den första uppbyggaren.

Även platsnamnet Gallkoudden har man försökt hitta finskt ursprung. Men det är dialektalt (gallko= älgko utan kalv).

Magi-cat
9/9/13, 3:45 PM
#25

Vad intressant det är att härleda ord och se likheterna i språken, något som tyder på täta kontakter!

Ett exempel på hur dubbla konsonanter i början blir en konsonant i finskan:

Jag har hört att "takki" (rätta mig om jag har fel), det finska ordet för rock eller jacka har haft en motsvarighet i gammalsvenska: "stacko" som skulle betyda kort jacka.

Så där försvann "st" och blev t och i svenskan kom ordet alldeles bort…

Kan rekommendera Henric O Andersson förresten, om svenska och finska ortnamn, mycket intressant!

Visserligen vetenskapligt ohållbara enligt en del:

http://www.svd.se/kultur/henrik-o-anderssons-ideer-ar-vetenskapligt-ohallbara_426177.svd

men kolossalt intressant ändå.🙂


"Freden måste komma först. Gör den inte det, min vän, kommer inget efter den."
💓 Sajtvärd på Fenomen, Hjärnan, Kulturtant, Oförklarade fenomen

[JeanetteK]
9/24/13, 4:36 PM
#26

#10 Är det därifrån "Tjotahejti" kommer ifrån tro? Det sa man när man var liten och skulle lååångt bort.

#21 Det är runt Nykarleby min släkt bor. Eller "Nykabe" som dom säger. Min släkt är svensktalande allihop, men det är inte alltid lätt att förstå dom ändå. 😉

Tapani
9/25/13, 12:08 AM
#27

Har sett någon förklara det där med "tjotahejti". Kan det varit här iFokus? Har själv använt det i min ungdom.

Annons:
Farwuq
9/25/13, 7:31 AM
#28

Värd: för Astrologi. Medis: för Astronomi, Filosofi & Finland

Bjornen
9/25/13, 8:26 AM
#29

Länken i #28, är inte det ursprungliga. Ursprungligen var det hotaheiti som är finska (savolaxiska) och betyder bortom svedjan. Svedjan låg normalt långt från gården och upptill flera mil från gården. Begreppet användes flitigt i Orsa finnmark åtminstone tidigt 1700-tal, men troligen även tidigare.

tarantass
12/14/15, 6:23 PM
#30

#2, #6, #8: kanske ännu lustigare med tanke på att "träffa" och "dräpa" är samma ord – "dräpa" ärvt och "träffa" lånat från tyskan.

Räkna inte med att lyckas diskutera något med någon som inte har upplevt det själv.

Eller med någon som tror att allt gott måste vinnas på någon annans bekostnad.

KickiG
12/18/15, 8:40 AM
#31

Ibland blir jag irriterad på att jag är så himla dålig på finskans grammatik. Jag går alltid helt enligt om det låter bra eller inte, och försöker komma på olika ord och på den vägen hitta en regel. Tur att vi har google :D

Bokstäverna B och G förekommer i finskan endast i ord som är låneord. Bambi, bingo, germaani (german), geografia (geografi) osv. För många (äldre i mitt tycke) helt finskspråkiga personer kan det vara svårt att höra skillnaden mellan B och P, samt mellan G och K. Därav kan en finskspråkig fråga om ett ord skrivs med "hårt eller mjukt P" där det hårda Pet är P och det mjuka Pet är B. Samma gäller för G och K. En purfinne uttalar t ex ofta mitt efternamn som Kostafssån (Gustafsson), Och den äkta finnen använder ju  Kookle (som skrivs med mjukt K) då han/hon skall leta information på nätet.

Och kan ju samtidigt passa på att nämna att även om finskan har lättare att särskilja mellan D och T, så förekommer D endast i mitten av ord i finskan. Är D första bokstaven, är det ett låneord. Duuri (dur), dyyni (dyn), demokratia (demokarati) och diiva är några exempel.

Vad gäller problem med vokaler så kunde jag faktiskt regeln utan att leta upp den. I finskan så särskiljer man på främre, mitten och bakre vokaler, beroende på var i munnen ljudet uppstår, var tungans högsta punkt är. Y, Ö och Ä är främre vokaler. I och E hör till de främre vokalerna, men klassas ibland som mittenvokaler. U, O och A är bakre vokaler. Ett finskt ord kan inte innehålla både främre och bakre vokaler, det existerar inte annat än i låneord. Mellanvokalerna I och E kan finnas i samma ord som både främre och bakre vokaler. Och här är förklaringen till varför olympialaiset (olympiader) oftast uttalas som "olumpialaiset av finskspråkiga.

Man behöver ingen tv när man har möss.

Medarbetare på Mus iFokus och Finland iFokus

Upp till toppen
Annons: